Summa sidvisningar

torsdag 14 juli 2011

Dag 174

Då vart d torsdag å jävlar vilken dag.... Usch... Vill helst skippa detta avsnittet ikväll men jag måste, lika bra å få d gjort.
Haft full rulle på jobb, letat efter gods, märkt omärkt gods... Jagat terminal arbetare för att få flyttat skiten som de sen inte gör för de inte fattar hur jag menar.... Nej, inte min dag idag. Gick därifrån med en känsla av totalt misslyckande idag, hur fan ska jag kunna jobba inom detta när jag e klar med utbildningen??? Stackars det företag som ger mig en chans... Nej nu ska jag inte deppa ihop, alla gör ju misstag men jag vill ju va perfekt från första början, en naturbegåvning men icke....
Känns bara som jag skapar mer jobb för företaget än jag hjälper å d e aldrig en kul känsla, kan ju bara böna å be att jag i alla fall får pappersarbetet rätt så jag åtminstonde kan hjälpa dem på nåt sätt... Nej, hoppas innerligt att i morgon blir en bättre dag... Om inget annat så e d ju fredag så d kan ju inte gå fel, eller? Hmm återstår å se med andra ord.

Matmässigt har d gått bra i alla fall, har knappt haft tid att äta..... Lyckades i alla fall hitta nån minut här å där så jag fick i mig en frulle bestående av 4 knäcke med makrill i tomat för 5 poäng. Lunchen blev gårdagens middag för 7 poäng. Kvällens middag blev med tanke på hur gigantisk fantasi jag har:
Varmrökt lax med stekt potatis för ytterligare 7 poäng....
Kvällens fika blev en ren njutning:
KÖSSEBÄR! Tog 30 st vilket blev 2 poäng, en kopp te samt choklad så jag fick full pott nämligen 24 för idag. Har även utnyttjat 4 bonuspoäng idag på en extra bit choklad samt en kopp varm choklad på jobbet då jag desperat behövde nånting varmt å sockrigt i mig.

Dagens motion har bara blivit min vardagsmotion, visst, jag har sprungit som en skållad råtta mellan terminalen å mitt kontor men tja, d lär knappast räknas i slutändan....

Totalt: 24
Tränat: 3 bonuspoäng
Bonuspoäng att utnyttja denna vecka: 18 st

Hej svejs, grus å gnejs

2 kommentarer:

  1. Man känner sig alltid jättedålig när man börjar på ett nytt jobb. Man kan inte rutinerna, man vet inte vart allt finns, man vet inte vem man ska fråga om vad, man har ingen erfarenhet ens vad man ska svara på frågor som slängs i ens riktning. Det är helt normalt att känna så, Heidi. Jag är nog själv knappt förbi det stadiet och om 2 veckor har jag jobbat 1 år på samma ställe. Man kommer nog aldrig att känna sig tillräcklig eller "good enough". Det är bara att göra sitt bästa, att se positivt på det och borsta av sig så mycket man kan.
    Det bästa tipset jag nog kan ge dig är: Lämna jobbet på jobbet. När du kommer hem så ska du inte behöva tänka på jobbet.
    Jag försöker verkligen följa det tipset själv. Svårt, men det går lättare. Och det är så mycket skönare när man släpper det.
    Du fixar det, Heidi. Jag tror inte att det har något med bristande kunskaper att göra, mer allt det där andra runt omkring som ingen lärare kan lära dig, och som är olika från företag till företag.
    Hang in there, girl!

    SvaraRadera
  2. Jo misstänker jag knappast e ensam men efter att jag senare fått snackat med några av mina kollegor så inser jag ju mer å mer varför jag känner mig så maktlös å det har den enkla orsaken att det som ingår i mitt jobb inte e något som vi får på vår utbildning överhuvudtaget... Så e ju inte så jävla konstigt att jag sitter som ett frågetecken =) Sen e det ju också det här med hur han jag jobbar för löser diverse problem, han har ingen kontinuitet, samma problem kan dyka upp 3 gånger å han gör olika varje gång, fruktansvärt frustrerande så numera så gör jag så som jag tycker känns bäst å så får det bli som det blir, förhoppningsvis gör jag ingen större skada men de får skylla sig själva =)
    Så med start denna veckan så tror jag d kommer kännas bättre för jag kommer verkligen ta ditt råd till mig Josse, att lämna jobbet på jobbet, dock förstår jag att ditt jobb e lite mer krävande på den punkten, jag har egentligen ett pappersjobb samt ingen riskerar att dö på mitt jobb om jag gör ett misstag, oavsett hur stort eller litet. Så jag lider verkligen med dig å känner mig som en gnällig skitunge med mina problem jämfört med hur du har det om dagarna =(
    Tack för dina fina ord, de hjälpte verkligen =)
    MAssa kramar!

    SvaraRadera