Hej
Jag hade en bra tid men stress och press tillät jag att få bryta ner det lilla jag lyckades bygga upp.
Har gått upp en storlek i kläder.
Semestertider på jobb innebär jag just nu sitter med mer än normalt.
En vecka på detta har gått av 4.
Jag slits dagligen mellan känslan att jag fixar det och som idag, jag känner det blir lite mycket.
Räknar dagarna. 15 arbetsdagar kvar tills jag bara får mitt eget igen och jag ger mig fan på att det inte ska gå, det måste gå. En vecka brukar normalt sett flyga förbi och detta handlar tekniskt sett om 2 veckor om man ser till arbetsdagar och nu ska bara en vecka till flyga förbi och sen är det halvvägs och för varje dag som går blir dagen 0 mer och mer en erklighet.
Utöver detta är det antingen 20 arbetsdagar eller 25 arbetsdagar kvar tills jag får 4 underbara veckors semester och det behövs märker jag. Desperat!
Hade en underbar midsommarhelg men telefonen var obehagligt tyst och jag började igår att få obehagliga känslor att så fort vi kommer över på svenskt nät så kommer det ramla in 40 arga mail och meddelanden från folk som haft panik och behöver sina produkter. Alla sa vad löjlig du är! Vad häde? Ja alltså inte 40 men 6 mail om problem som jag först fick idag... Det mesta gick att reda ut per telefon och relativt enkelt men ja.... Kan ju säga att just nu sitter jag ara och väntar tills klockan slår för att gå till jobb. Kan inte njuta av det sista av helgen, allt är bara i spillror för jag vet vad som väntar i morgon och jag vill inte men måste.
Matmässigt så misstänker jag ni själva kan räkna ut hur det går med 1 storlek plus? Inte bra.... Märker att ju hårdare jobbet tär och humöret tryter ju sämre äter jag. Det sjuka är att är jag bara på gott humör så fixar jag rätt mycket press och ändå äta rätt men allt ska stämma och det är där det är problem. Det stämmer inte just nu.
Bara för att ta idag, idag har jag bl.a. Ätit en vetelängd, själv. Den köptes vid 13 tiden och var slut kl 18 och då har jag ändå legat och sovit lite mellan kl 15 och 18 i omgångar....
söndag 23 juni 2013
lördag 8 juni 2013
Dag 858-869
Så, då har detngått en tid sen mitt senaste neggoinlägg å hör å häpna. Jag har vaknat! Inte bara att jag reste mig igen, jag började springa i full galopp!
I måndags (3 juni) så hände något. Helgen som passerade där var vi i Marstrand hos päronen som kom dit med båten å helvetet bröt loss på jobb.... Allt gick så bra, jag fick vara med på en lastning i Götet å allt var kanon, sen vände allt med ett samtal och jag funderade seriöst på att säga upp mig. Jag ville inte mer. På kvällen, i mörkret stod jag faktiskt på kajkanten i hamnen, allt var stilla å mörkt förutom låten Natteravn som spelades på en båt och jag bara stirrade ner i det svarta vattnet som jag alltid varit livrädd för å för första gången ville jag ta ett kliv ut i luften å låte det svarta omfamna mig.... Här kände jag att jag ska gå å lägga mig, bums!
Detta var toppen av isberget, resten av helgen blev ett jobbhelvete, inte en suck att få hämta andan å orsaken till allt var att jag inte fick ett viktigt mail som skickats fel... Dock blev det min uppgift att städa.
På söndagen kom jag hem, tröttare än när jag åkte, sov, trött ändå. På jobb på måndag verkade flera oroliga för mig för jag såg för jävlig ut.... Till å med jag sj reagerade då jag såg mig i spegeln...
Men det gar här det vände, från någonstans hittade jag kraft att hålla maten, åt väldigt mycket, typ 40 poäng men jag höll koll! Vips fortsatte jag å för varje dag som gick kände jag hur livsgnistan tändes igen.
På torsdagen vaknade jag och ände hur hela kroppen skrek efter något, gymmet! Det har jag inte kännt på flera år!
Sagt å gjort jag stack till gymmet å gjort å drog av ett löppass, första på ett halvår, år körde 15 min på löpbandet på 9,0, tog en pw paus på bandet i 5 min sen 5 min till på 9,0 å sen en omgång till å sluta på 25 min löpning, 10 min pw i lutning å det var så skönt!!!!
Maten blev bättre å bättre för varje dag som gick å idag, fredag är det det lägsta poängantalet jag haft på hela veckan å det känns gudomligt.
I flera veckor, speciellt de sista 3 så har det varit hemskt. Hetsätning har lurat å dominerat, Ben & Jerry glass som jag tidigare bara haft som belöning för uppnått mål å som jag max orkar en halv burk av, dessa har jag slukat hela burken på mindre än en kvart å säkert 2-3 per vecka i 3 veckor.... Här kanske ni får en uppfattning om hur illa det har varit? Var det inte glass var det kakor eller annat sött eller chips. Gamla Heidi var tillbaka. Jag hade nått botten. Igen. Å det är också förklaringen till att jag orkade börja sköta mig igen, jag måste nå botten inna det kan vända. Jag har försökt men det fallerar lika snabbt igen.
Dock är en sak annorlunda, jag har satt en gräns. De brallor jag har idag, de får jag aldrig, menar ALDRIG, växa ur. Känns de tajta å obehagliga? Tough luck, ta tag i det då men du byter fan inte upp en storlek! Där är jag nu, mätte mig (väga vågar jag inte haha) å jag har ökat 9 cm om röven. 9 cm! Så nu jävlar, har sagt att när jag gått ner dessa 9 cm får jag unna mig något gott för nu är det dags att avsluta det jag påbörjat.
Bye bye!
I måndags (3 juni) så hände något. Helgen som passerade där var vi i Marstrand hos päronen som kom dit med båten å helvetet bröt loss på jobb.... Allt gick så bra, jag fick vara med på en lastning i Götet å allt var kanon, sen vände allt med ett samtal och jag funderade seriöst på att säga upp mig. Jag ville inte mer. På kvällen, i mörkret stod jag faktiskt på kajkanten i hamnen, allt var stilla å mörkt förutom låten Natteravn som spelades på en båt och jag bara stirrade ner i det svarta vattnet som jag alltid varit livrädd för å för första gången ville jag ta ett kliv ut i luften å låte det svarta omfamna mig.... Här kände jag att jag ska gå å lägga mig, bums!
Detta var toppen av isberget, resten av helgen blev ett jobbhelvete, inte en suck att få hämta andan å orsaken till allt var att jag inte fick ett viktigt mail som skickats fel... Dock blev det min uppgift att städa.
På söndagen kom jag hem, tröttare än när jag åkte, sov, trött ändå. På jobb på måndag verkade flera oroliga för mig för jag såg för jävlig ut.... Till å med jag sj reagerade då jag såg mig i spegeln...
Men det gar här det vände, från någonstans hittade jag kraft att hålla maten, åt väldigt mycket, typ 40 poäng men jag höll koll! Vips fortsatte jag å för varje dag som gick kände jag hur livsgnistan tändes igen.
På torsdagen vaknade jag och ände hur hela kroppen skrek efter något, gymmet! Det har jag inte kännt på flera år!
Sagt å gjort jag stack till gymmet å gjort å drog av ett löppass, första på ett halvår, år körde 15 min på löpbandet på 9,0, tog en pw paus på bandet i 5 min sen 5 min till på 9,0 å sen en omgång till å sluta på 25 min löpning, 10 min pw i lutning å det var så skönt!!!!
Maten blev bättre å bättre för varje dag som gick å idag, fredag är det det lägsta poängantalet jag haft på hela veckan å det känns gudomligt.
I flera veckor, speciellt de sista 3 så har det varit hemskt. Hetsätning har lurat å dominerat, Ben & Jerry glass som jag tidigare bara haft som belöning för uppnått mål å som jag max orkar en halv burk av, dessa har jag slukat hela burken på mindre än en kvart å säkert 2-3 per vecka i 3 veckor.... Här kanske ni får en uppfattning om hur illa det har varit? Var det inte glass var det kakor eller annat sött eller chips. Gamla Heidi var tillbaka. Jag hade nått botten. Igen. Å det är också förklaringen till att jag orkade börja sköta mig igen, jag måste nå botten inna det kan vända. Jag har försökt men det fallerar lika snabbt igen.
Dock är en sak annorlunda, jag har satt en gräns. De brallor jag har idag, de får jag aldrig, menar ALDRIG, växa ur. Känns de tajta å obehagliga? Tough luck, ta tag i det då men du byter fan inte upp en storlek! Där är jag nu, mätte mig (väga vågar jag inte haha) å jag har ökat 9 cm om röven. 9 cm! Så nu jävlar, har sagt att när jag gått ner dessa 9 cm får jag unna mig något gott för nu är det dags att avsluta det jag påbörjat.
Bye bye!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)