Summa sidvisningar

söndag 20 oktober 2013

Dag 1024-1031

Hejsan!

Då har 5 veckor gått sen jag försökt komma tillbaka och jag tycker det går bättre och bättre.
Träningen går bra, det blir minst 3 pass i veckan och det är det viktigaste, jag känner verkligen att jag vill träna, det spritter i kroppen och det har jag inte känt på länge! Det är också den pusselbit jag haft svårast för att få som vana.
Denna vecka som gått hade jag tänkt 5 pass men det blev bara 3 men de dagar jag inte tränat har jag gjort annat som promenad osv.

Jag fotar mig själv var fjärde vecka, det är den enda form av formcheck jag har och 4 veckor är lagom tycker jag, de förändringar jag försöker åstadkomma får en ärlig chans att synas och jag blir peppad, inte nerslagen.

Jag har de senaste 2 månaderna vägrat vanliga byxor å levt i mjukbyxor eller träningsbyxor men igår handlade jag byxor, jeans med lite stretch. Jag blev sur när str 42 inte passade men jag kom över det för jag har ju levt allt annat än bra under säkert 6 månader med noll motion. Självklart har jag gått upp men att det var så illa som 2 byxstorlekar trodde jag inte men nu är det omladdning som gäller! Jag köpte paret jeans som inte passade och ett par i str 44. Mitt första kortsiktiga mål är att de byxorna ska passa när jag fyller år.

Nedan kommer jag lägga upp bilden där ni ser vecka 1 vs vecka 5. Vecka 1 är jag i grå  byxor men ni lär se :)
Sen lite bilder på veckans matlådor, den ena med kyckling å grönsaker, inga kolhydrater i form av pasta eller potatis och den andra egenmeckad Tacopaj med tunt pajskal med grahamsmjöl samt morötter i botten å köttfärs och till en mango och tomatsalsa.

Ha det gött alla!

söndag 13 oktober 2013

Dag 884-1024

Hej

Har varit tyst länge och orsaken har varit att jag inte mått bra alls psykiskt.
Det har varit många oroligheter på både jobb som hemma och det har tagit ut sin rätt. Jag kraschade och inte ens semester rådde bot på det.

Idag är sista dagen på min 4 veckors prövoperiod, jag har sagt upp medlemskap på viktväktarna, varför betala för något som bara ger mer ångest?
Jag har lyckats hitta lite kämpaglöd igen, sen 4 veckor så kör jag på sunt förnuft, mina portioner har halverats nästan, drar ner på pasta, ris, bröd men har inte tagit bort det helt men har minskat mängden med 75%. Min matdag ser ut på ungefär så här:

Frukost: 3 skedar mager keso och en skvätt lättyoggi
Lunch: morötter, rödbetor, något sås-aktigt och den största delen av portionen består av protein
Middag: protein som största delen, lite pasta eller ris och någon sås

Här jag tränat eller är sötsugen kör jag kvällsmål bestående av 1 banan, liten skvätt mjölk och en skopa proteinpulver med chokladsmak.
Samt kaffe under dagens lopp.

Jag kör sunt förnuft som sagt, bjuder någon på fika tar jag en bit om jag känner mig sugen eller låter bli. Vägrar känna ångest mer.
Varje söndag gör jag matlådor för lunch och middag för hela veckan och varje torsdag blir det sushi :) som är min lyx.
Jag vet hur jag ska äta och vad som är bra innehåll i maten, jag har hållit på så länge att jag borde skämmas om jag inte vet... Tänker variation, gör jag en sås som jag normalt gör på matlagningsgrädde gör jag som så att jag tar ca 1-2 dl grädde och fyller ut med passerade tomater som exempel.

Denna veckan blev det i matlådor:
Mål 1: paj utan pajskal med skvätt grädde, tacokrydda, broccoli, morot, blomkål, majs å kylling.
Mål 2: pasta, mango chutney sås med grädde å passerad tomat, lök, paprika och räkor till.

Idag blir det för nästa vecka lövbiff rullader med lite senap, buljongsås, morötter, lök och broccoli. Lite pasta kanske...
Mål 2 blir lax i ugnen med ostsås med passerade tomater, grönsaker all the way.

Den största förändringen är träning, i 4 veckor har jag kämpat och målet är 5 träningspass per vecka och jag kör 4 veckor åt gången. Denna omgång blev det 2 veckor med 4 pass, 1 vecka med 2 pass och 1 vecka med 3 pass.
Kör 2 pass gym och resten kondition och de dagar jag inte tränar är det Långpromenad som gäller.

Jag väger ingenting, varken mig eller maten. Jag går på känsla och ögonmått, jag blir bara förkrossad om jag kämpar å vågen visar plus... Jag låter kläder tala för mig om det går framåt eller inte.

Det känns som jag gått ner men det jag gått ner är det jag gått upp under min krasch och jag har mycket kvar, minst en byxstorlek till innan jag är tillbaka där jag var innan jag kraschade.

Jag kommer inte skriva varje dag längre men tittar in då och då :)

Hej svejs!